Göteborg, Öppen Stad är en historisk dokumentär som skildrar den judiska gemenskapens betydelse för Göteborgs och Sveriges utveckling. Filmen följer de första judiska köpmän som Gustav III bjöd in på 1700-talet för att modernisera landets handelskultur, och visar hur de snabbt fick stor betydelse för Göteborgs ekonomiska expansion. Vi får följa deras spår från Marstrand, där judar först tilläts bosätta sig, till Göteborg som snart blev centrum för både deras företagande och församlingens liv.

Berättelsen fördjupas genom unika arkivfilmer, fotografier, illustrationer av Joanna Rubin Dranger och nyinspelade intervjuer. Genom familjehistorier får vi syn på hur en liten minoritet kunde forma en hel stad: Theodor Mannheimer grundade, tillsammans med Wallenberg, det svenska bankväsendet. David Bonnier startade Göteborgs-Posten. Herman Turitz öppnade varuhuset EPA, som revolutionerade svensk handel. Mecenater som Pontus och Göthilda Fürstenberg samt Conrad Pineus donerade konstskatter som lade grunden för Göteborgs konstmuseum.

Men filmen stannar inte vid de framgångsrika. I början av 1900-talet kom vågor av fattiga judar från Polen och Ryssland, på flykt undan pogromer, fattigdom och förtryck. Många bosatte sig i Haga och kring Andra Långgatan, där de skapade ett levande men ofta trångbott judiskt kvarter. Här uppstod också spänningar mellan de välbärgade familjerna och de nya invandrarna – en bild som speglar integrationens svårigheter och motsättningar. Familjen Katz historia blir en symbol för denna resa: från gårdfarihandlare i Haga till etablerade butiksägare på Kungstorget, där Katz klädaffär blev en viktig institution i Göteborg ända fram till 1990-talet.
Filmen knyter hela tiden samman dåtid och nutid. Den visar hur judisk och svensk kultur berikat varandra, men också hur antisemitism och fördomar varit återkommande hinder. Genom ett historiskt perspektiv får dagens ungdomar möjlighet att se paralleller till vår tids migrations- och integrationsfrågor.